När man anger t.ex. 8-16 som mått på stenar. Hur mäter man stenarna då. På det långa eller korta hållet?

Bra fråga och som vanligt både svår och enkel.
Man använder siktar (såll) med fyrkantiga maskor med öppningen 8 resp 16 mm för att tillverka bergmaterial 8/16. Den mindre sikten sorterar bort småpartiklar upp till cirka 8 mm, och den större avgränsar övre måttet cirka 16 mm.

Alltsammans finns väl reglerat i standarder och provningsmetoder.

Det innebär att huvuddelen av stenarna har ett längdmått något över 8 till 16 mm. En sten hamnar i allmänhet på flatsidan på sikten och då blir ju maximala måttet en diagonal av masköppningen, dvs  cirka 1,4x8 mm resp 1,4x16 mm.

Men sedan kan det inträffa att en sten ramlar genom sikten på högkant och då kan den ju vara mycket längre, men tvärmåttet håller sig mellan 8 och 16 mm (som en blyertspenna på högkant som passerar öppningen i sikten).
Det innebär att ett fåtal stenar kan vara större än siktens mått, sk överkorn.
På samma sätt kan mindre partiklar, som häftat fast vid materialet bli kvar efter siktning, sk underkorn.

Detta med över-och underkorn kan man betrakta som en kvalitetsfråga. Det kräver större arbete och omsorg om man vill begränsa andelen över-och underkorn. I allmänhet har det ändå ingen praktisk betydelse med lite avvikande korn.

Så svaret på frågan är att man inte alls mäter långa eller korta eller tjocka hållet. Man siktar genom fyrkantmaskor och får en produkt med i huvudsak drygt 8-16 mm som längsta mått. Läs mer i Berg för byggande - en bok från Sveriges Bergmaterialindustrier. 

Vad brukar man använda när man anlägger en "ram" runt huset för att förhindra att takdroppet stänker upp jord på fasaden?

Bäst fungerar det med en ganska grov kross, som fångar upp vattendropparna och ändå inte ger studs som en betongplatta. Bergkross 11/16 eller 16/32 m.m. är bäst för detta ändamål. Vill man ha rundare material kan natursingel användas.
Då får man en dränerande "ränna" av kross som kan fördela vattnet till eventuella avlopp eller ner mot husdräneringen. Men man ska alltid se till att markytan har lutning från huset.

Om man är rädd för att vatten ändå ska rinna längs husväggen och ner längs den isolerade källarväggen (där isoleringen är gammal), så kan man lägga en sträng med riktigt kladdig lera mot källarsockeln, så att rinnande fasadvatten länkas ut en bit från väggen till krossen.

Mitt förslag:  Fyll en liten släpkärra med 11/16 eller 16/32 vid närmaste Ballastanläggning och prova en sida av huset. Prata också med personalen på anläggningen, de kan ha något patentrecept som inte jag tänkt på.

Vad kan man använda morän till?

En svår fråga. Morän kan vara så mycket olika saker. Men det är en blandning av olika kornstorlekar inom mycket vida gränser. Oftast hårt packad av inlandsisen och då i tunna lager  ovanpå bergytan. Men det finns också tjockar "svallmoräner" som kan innehålla godbitar för oss bergmaterialtekniker.  Definitionen av Morän enligt handboken Bygg kapitel Geoteknik:
 
"Morän består av de bergarter, som landisen passerat över och brutit loss. Morän är därför olika sammansatt. En grovkornig granit har vanligtvis givit upphov till en morän med sandig, siltig eller grövre kornstorlekssammansättning. Från en sedimentär bergart, exempelvis skiffer, har bildats en lerig morän eller lermorän (moränlera). Moränens överyta karaktäriseras av en viss blockighet. Fläckvis kan blockrikedomen vara mycket hög."

Detta innebär att vissa moräner kan siktas och användas i de undre lagren i vägbyggnad, som utfyllnad, som avjämningslager osv. Andra moräner är så finkorniga att de är utmärkta tätningsmaterial - jag vet att man byggt många vattendammar med tätkärna av morän. Men de kan också vara svårhanterliga. Vid hög vattenhalt kan vissa moräner flyta iväg och bli helt omöjliga att använda. Grovkorning morän kan krossas och siktas och sedan användas ungefär som krossat berg. I Norge hörde jag att morän till och med används som betongballast. 

Hur skall jag gå tillväga med anläggandet av en grusväg. Berörd väg är en brant backe som sluttar ner till mitt hus. Hur bör man gå tillväga för att få en hållbar grusväg, bärlager, slitlager osv?

Det låter som en enklare väg utan större krav på komfort, tjälsäkerhet m.m. Förmodligen ligger där redan en körväg av typen två hjulspår. Allt beror ju också på hur mycket man vill lägga ner i pengar och jobb.
 
Om det är en kort sträcka och om du är stark, så kan "manuellt arbete" gå bra, men snabbare och bättre blir det nog med en maskin.
 
Ett förslag:
- Tag bort mjuka massor, gammal grästorv mm (bör gå med liten hjullastare).
- Lägg sedan en fiberduk över vägytan (fiberduk är ett billigt sätt att undvika att bottenmaterial tränger upp och blandas i vägbanken).
- Bärlager 0/32 eller 0/45 cirka 20 cm, jämna av och packa med vält eller låt lastmaskinen gå över ytan några gånger.
- Väggrus 0/16 cirka 5 cm, jämna av och packa - bästa packningen får man om gruset är lite fuktigt.
 
Både bärlager och väggrus brukar tillverkas av krossat berg och blir då
stabilt  eftersom det innehåller en bra kombination av stora och små partiklar.

En sak som är viktig i allt vägbyggande är dränering av vägkroppen. I annat fall blir det lätt hjulspår och urspolningar av material. Även om vägytan hamnar lite över omgivande terräng, så bör man se till att vatten inte blir stående i bärlagret. Diken, ev dräneringsrör tvärs under vägen i lågpunkter osv.
 
Om du ska köra tung trafik på vägen, så bör man  utöka med ett förstärkningslager 0/90 cirka 20 cm i botten på fiberduken.

Titta på Bygg med ballast och exemplet med garageinfarten  - det är ungefär vad jag har beskrivit.
 
Kontakta närmaste Ballastförsäljningsställe Där finns våra kunniga medarbetare, som vet vilka material som finns tillgängliga på orten. De kan även hjälpa till med transport och ge råd om maskiner.  

Hur vet ni vilket berg som är bra?

När vi öppnar en ny bergtäkt spränger vi ut hela stycken som provkrossas i laboratoriemiljö. Vi har egna väglaboratorier inom NCC Roads. Där provkrossas materialet och dess egenskaper testas noggrant för att se hur det skulle fungera som till exempel asfaltmaterial.

Vad är viktigast när ni letar efter en ny täkt?

Läget är det absolut viktigaste. Det ska inte vara för långt till tätort och det ska vara nära till avsättningen, till marknaden. Detta är också viktigt för att undvika långa transporter. Det ska helst inte heller finnas några närboende och kvaliteten ska vara den som efterfrågas.

Hur länge har man utvunnit sten för att bygga vägar i Sverige?

I slutet av 1700-talet upptäckte skotten John Mc Adam att krossad sten, makadam, var mycket bra för vägbyggnad.
Bergmaterial framställdes fram till 1960-talet i Sverige nästan uteslutande av naturgrus. I dag är andelen bergkross dominerande och produkterna utvecklas hela tiden.

Vad är naturgrus?

För cirka 10 000 år började den senaste inlandsisen över Sverige att smälta. Isen slipade och bröt loss bitar av berggrunden och lämnade efter sig en osorterad jordart, morän. I smältvattnet från inlandsisen transporterades, sorterades och avsattes även isälvssediment, som stenar, grus, sand och mo. De sorterades i skikt och lager med en eller ett fåtal kornstorlekar. Partiklarna blev i allmänhet avrundade. I vardagligt tal är det detta sorterade avrundade material som vi kallar naturgrus.

Kommer naturgrus alltid att finnas?

Grus och sand finns i isälvsavlagringar som till exempel rullstensåsar. Dessa avlagringar kommer inte att återbildas förrän nästa istid drar in över Sverige. Därför kan man i princip säga att naturgrus är en ändlig resurs. Ser man över Sverige så varierar grustillgångarna kraftigt, vissa regioner saknar nästan helt grus och sand medan det i andra delar av Sverige finns tämligen gott om naturgrus.

Finns det någon bergart som är extra spännande att hitta?

Vid bergmaterialproduktion är normalt homogena, finkorniga, glimmerfattiga bergarter bra material. Det kan till exempel vara porfyr, kvartsit, diabas och graniter. I vissa delar av Sverige kan det vara svårt att hitta bra material som uppfyller kraven som ställs på exempelvis ett asfaltmaterial. Det kan då bli aktuellt att transportera material långa sträckor eller skeppa in material med pråm.