To main content
Ballast Sverige Logo

BERG ERSÄTTER GRUS I BETONGFABRIKEN 

Martin Persson, arbetschef

Rensas i vindsikt
Det går inte heller att direkt använda det krossade materialet som kommer ut ur krossen. Det innehåller för mycket finkornigt material, så kallad filler. För att lösa detta har Släryds investerat i en så kallad vindsikt där cykloner används för att suga bort den finkorniga fillern.

Att kvaliteten på krossmaterialet spelar stor roll för betongens egenskaper vidimeras av Jan Lillieblad, ansvarig för betongutvecklingen på Abetong:

– Om materialet är för kantigt måste vi tillsätta mer cement vilket gör betongen dyrare och ökar miljöbelastningen eftersom cementtillverkning medför stora utsläpp av koldioxid.
Fördelningen av olika kornstorlekar spelar stor roll för hur trögflytande betongen blir. Om till exempel fillerhalten är för hög, flyter inte betongen ut som den ska i formarna när den gjuts.

Hundratals provgjutningar
För att testa olika betongrecept har man på Abetong gjort provgjutningar av olika blandningar med bergkross. Detta har resulterat i ett antal betongrecept som under hösten ska provas i full skala.

Övergången till bergkross i betongen är en viktig framtidsfråga för både betongindustrin och grus- och bergkrossleverantörerna. Därför är det inte bara Abetong och Släryds som arbetar med att utveckla teknik och material. Ett stort branschforskningsprojekt pågår också under ledning av CBI Betonginstitutet.

Text och foto: PER ANDERSSON

Kort om: Abetong
Abetong i Sverige bedriver betongtillverkning inom marknadssegmenten: Hus, Anläggning och Lantbruk.  Företaget har sju betongfabriker i Sverige, omsätter cirka 930 MSEK och har cirka 600 anställda. Abetong ingår i HeidelbergCement-koncernen, som är en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 70 000 medarbetare på 2 800 platser i fler än 50 länder.

Att tillverka bra betongballast av krossat berg vore idealiskt, bland annat med tanke på Regeringens miljömål. Därför testar Abetong möjligheterna att ersätta naturgrus med bergkross i fabriken i Falkenberg. Projektet är en stor utmaning även för NCC Roads.

Naturgrus börjar bli en bristvara i Sverige och det är näst intill omöjligt att få nya grustäkter till stånd. Detta påverkar betongindustrin som tillsammans med leverantörerna av grus- och krossmaterial nu försöker hitta lämpliga bergkrossmaterial som kan ersätta naturgruset.

Regeringens miljömål säger att vi i Sverige får använda högst 12 miljoner ton naturgrus år 2010. Det blir inte lätt, med tanke på att naturgrusanvändningen idag uppgår till cirka 20 miljoner ton.

– Miljömålet har luckrats upp och man tittar nu lite längre fram, mot 2020. Men målet är klart, användningen av naturgrus ska minska drastiskt, säger Martin Persson, arbetschef på kross inom NCC Roads och samtidigt verksamhetsansvarig för Släryds Grus & Entreprenad AB, som också ingår i NCC Roads.

Släryds är leverantör av naturgrus till flera betongfabriker i Halland, och man samarbetar nu med Abetongs fabrik i Falkenberg för att ta fram ett ersättningsmaterial.
Abetong, som ingår i HeidelbergCement-koncernen, har ett antal fabriker runt om i landet. Fabriken i Falkenberg blir först med att använda bergkross i betongproduktionen.

Krossat berg enda alternativet
Att byta naturgrus mot krossat berg är inte helt okomplicerat eftersom materialen skiljer sig en hel del åt. Martin Persson förklarar:

– Naturgrus är egentligen ett idealiskt material. Gruset i en grusås har legat där i åtminstone 100 000 år. Alla svaga delar i gruskornen har spolats bort. Dessutom har ytan på gruskornen oxiderats och är kemiskt stabil. Nykrossat berg är bitvis raka motsatsen. Det har färska, reaktiva ytor som kan göra att man kan få oönskade kemiska reaktioner när krossmaterialet blandas med cement i betongtillverkningen. Det kan till exempel påverka hur cementpastan fäster vid de enskilda kornen.

Ett annat problem är att egenskaperna hos bergkross från olika täkter varierar beroende på bergart. Den bergkross som är tänkt att användas vid Abetongs fabrik i Falkenberg är en hård gnejs. Även krossmaterialets form har stor betydelse för hur väl det fungerar i betong.

– Krossar man på ”normalt” sätt blir materialet för kantigt, så vi måste köra det en extra gång i en kubiceringskross som gör kornen rundare, berättar Martin Persson.