To main content
Ballast Sverige Logo

Kubiserat berg skonsammare mot däcken 

Halkbekämpning av cykelbanor och gångbanor

- Naturgrus är en ändlig resurs och det troliga är att det blir helt förbjudet att använda naturgrus för halkbekämpning framöver. Siktat och kubiserat grus med lite salt är en möjlig lösning, men den är inte perfekt, säger Per Murén, teknisk chef hos NCC Roads.

Fördelen med det vassa krossmaterialet är att det ger bra grepp och ligger kvar på cykelbanan. När det slipas av genom kubisering blir greppet lite sämre och gruset rullar lättare iväg. Då måste gång- och cykelbanorna "sandas" oftare.

- Det är svårt att väga olika miljö- och säkerhetsfaktorer mot varandra. Problemen ser också olika ut.  I vissa kommunen hör vi inget om punkteringar. Typen av berg som materialet framställs från spelar stor roll, men det går inte säga att en bergart är bättre än en annan, menar Per Murén.

Kommunicera och specificera
Varje förädling av bergmaterialet kostar. Det kubiserade halkstoppsmaterialet blir ett par tior dyrare per ton. En kostnad som ska ställas i relation till antal punkteringar och kanske fler bilresor.

Per-Anders Bergman i Karlstad är själv vintercyklist men har klarat sig från punkteringar. Hans lösning är nya välpumpade vinterdäck, något han gärna tipsar andra cyklister om. Han har också ett råd till andra kommuner:
- Var tydlig i informationen om halkbekämpning till medborgarna, tala om vad ni gör och varför. Begär kvalitetsspecifikationer från leverantörerna på materialet innan ni köper in. Fråga varifrån det kommer, hur hårt berget är och vilket ”grus” som passar bäst i vilket sammanhang.

Text: GUNILLA SCHÖNNING

Allt fler svenskar cyklar året om! Det betyder att kommunerna måste lägga mer krut på drift av cykelvägar även vintertid. Men halkbekämpning av cykel- och gångbanor kan vara problematisk.  Vasst halkstoppsmaterial av krossat berg retar upp både cyklister och hundägare på sina håll.  Många punkteringar och såriga hundtassar är orsaken.

– I kommuner där man har problem kan det vara klokt att köpa kubiserat bergmaterial, säger Per Murén, teknisk chef hos NCC Roads.

Det maskinellt krossade bergmaterialet, som i allt större utsträckning används för att bekämpa halka på gång och cykelbanor i landets kommuner, väckte en mindre folkstorm i Karlstad i vintras. Framför allt var det cyklisterna som klagade över ständiga punkteringar. Det gick så långt att kommunen i januari fann sig nödsakad att köpa in nytt stenmaterial och betala ersättning till drabbade cyklister.

- Vi måste ha ett material som är snällt mot däck och tassar, men som samtidigt ger tillräckligt halkskydd. Vi vill ju att folk ska kunna cykla även på vintern, säger Per-Anders Bergman på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad.

Kubiserat bergmaterial är lösningen
Det nya bergmaterialet köper kommunen från NCC Roads bergtäkt Gelleråsen, utanför Karlskoga. Det är kubiserat, det vill säga bergmaterialet har processats i en så kallad kubisator som slipar av de vassa kanterna på kornen och gör dem rundare.  Men att behöva transportera halkstoppsmaterial från Karlskoga är ingen optimal lösning ur vare sig miljö- eller kostnadssynpunkt.

- En ny bergtäkt med ”mjukare” berg ska kanske öppnas närmare Karlstad. Förhoppningsvis kan det bli en mer permanent lösning på materialproblemet, säger Per-Anders Bergman.

Flera andra kommuner har haft liknande problem. I Järfälla utanför Stockholm ska kommunen i vinter använda specialsiktat bergmaterial med viss saltinblandning. Saltet gör att krosset fäster bättre och ligger kvar på gång- och cykelbanan, samtidigt som det inte fryser ihop i upplagen.

- Vi hoppas det ska minska problemen för vintercyklisterna, säger Ronny Andersson, vägmästare i Järfälla.

Miljömål stoppar naturgruset
Han påpekar att det är av miljöskäl som kommunerna inte längre kan använda traditionell sandningssand av naturgrus.

- Det är viktigt att vi och andra kommuner som får problem diskuterar olika lösningar med våra leverantörer, påpekar han. Miljöskälet som Ronny Andersson syftar på är det nationella miljökvalitetsmål som innebär att Sverige ska minska uttaget av naturgrus. Målet är svårt att nå och en utredning pågår nu om användningsområden för naturgrus.