To main content
Ballast Sverige Logo
Artiklar

SONJA GRAUWALD, GÄSTEXPERT 

Sonja Grauwald är råvaruförsörjare för Ballast

Letar nya råvaror tillsammans med andra experter
Sonjas strategiska funktion är att leta nya råvaror. Det är inget hon gör själv, det finns olika sorters geologer, förklarar hon. Det finns berggrundsgeologer som är experter på fasta berg, kvartärgeologer som precis som Sonja är experter på grus, rullstensåsar, lösa jordarter, det vill säga expert på formationer av inlandsisen. Det är oftast berggrundsgeologerna som karterar, alltså kartlägger berget. I det förfarandet tas oftast konsulter in.

- Just nu är det extremt mycket material som går ut till Botniabanan. Där det finns stora projekt försöker vi ha framförhållning och gällande täkttillstånd.

Efterbehandlingen viktig
Något som Sonja tycker är extremt viktigt är efterbehandlingen av en täkt som gjort sitt. Frågor som alltid återkommer är hur man öppnar en täkt på bästa sätt, men lika viktigt är hur man stänger dem på bästa sätt, säger Sonja.

- Efterbehandlingen kan ge ett mervärde för samhället. Vi kan planera för en fin badsjö eller se till att marken är idealisk för att bygga bostäder på, som vid Sandudden på Ekerö. I en täkt i Hassela ska vi ordna en klättervägg, utanför Gävle har vi anlagt en fin sjö som kronprinsessan Victoria har badat i.

Tätortsnära täkter blir en svårighet i framtiden, spår Sonja. Vi hamnar ofta längre och längre bort från själva avsättningsområdet. Vi i branschen måste arbeta mer med att få samhället att inse att vi faktiskt är en enormt viktig del i samhällsutvecklingen. Vi behövs, vi är mycket viktiga och vi måste tillfälligt få ta plats, säger hon.

- Som det ser ut nu ska vi verka i det dolda, och helst inte märkas. Det är många som inte vet vad en bergtäkt är för någonting och var ifrån bergmaterial kommer.

Intervju: Matilda Holmström Praesto

”Jag skulle vara jätteglad om jag hade ett litet berg att sälja.”

Bergmaterial är jordens äldsta råvara. Vår planet är 4,6 miljarder år gammal och de äldsta bergarterna bildades för omkring 4 miljarder år sedan. För ungefär 2 miljoner år sedan inleddes kvartärtiden och sedan dess har flera landisar bearbetat berggrunden och skapat våra jordarter och åsar med naturgrus.

Sonja Grauwald är råvaruförsörjare för Ballast, NCC Roads Sverige Nord. Det innebär att hon har hand om nästan allt vad gäller Ballasts täkter i norra Sverige, från Gävleborg upp till Norrbotten. Det kan vara alltifrån avtalsskrivningar med markägare till miljöutredningar kring täkterna.

- Vi försörjer produktionen med råvaror, alltså stenmaterial. Vi ser till att det finns giltiga tillstånd för att bryta material i grus- och bergtäkter. I täkterna utvinns huvudsakligen material till krossproduktion, asfaltproduktion och betongproduktion.

84 miljoner ton under 2005
Hur mycket berg man kan utvinna beror på marknaden. I Sverige består större delen av berggrunden av magmatiska bergarter (en magmatisk bergart har bildats genom att magma som har trängt genom jordskorpan har stelnat), till exempel granit, gnejs och diabas, förklarar Sonja. Normalt är homogena, finkorniga, glimmerfattiga bergarter bra vid bergmaterialtillverkning.

- Det finns oerhört mycket berg, man behöver inte oroa sig för att Sverige ska bli ett plattlandskap. Under år 2005 levererades cirka 84 miljoner ton ballast i Sverige. Över hälften av volymen gick till vägbyggnation, resterande till fyllnad, betong och annat. Uppskattningar visar att bergmaterialproduktionen endast omfattar 0,16 promille av landet yta, så det är ingen fara för att Sverige blir urholkat.

Miljökonsekvenserna analyseras
Det är en lång process att få täkttillstånd. Idag har Ballast cirka 80 täkter i norra delen av Sverige. De flesta ligger utmed den svenska kusten vid de större städerna, och de flesta mindre täkterna ligger inåt landet.

- När vi söker täkttillstånd påbörjas en enorm procedur som egentligen kan ta flera år. Det börjar med att en geolog karterar ut ett bra berg, ett berg som passar våra ändamål.

Proceduren fortsätter med att ha kontinuerlig kontakt med markägarna och skriva markägaravtal. Markägarna kan vara privatpersoner, stora skogsbolag och kommuner. En del vill inte släppa till mark, medan andra tycker att det är bra att tjäna pengar på sin sten, istället för till exempel på sin skog.

Myndighetsprocessen startar och täkten prövas enligt miljöbalken. Det är Länsstyrelsen som sköter prövningen.

- Vi börjar med att samråda med Länsstyrelse, kommun och närboende. Det gäller att hitta en bra plats så att det inte finns närboende närmare än 500 meter, men vi samråder oftast med alla som bor inom en kilometers avstånd.

Sonja och hennes kollega Ulrika är de som upprättar ansökningshandlingarna för täkterna.

- I handlingarna lyfter vi fram vad täkten ger för miljökonsekvenser, vilka naturvärden som finns och hur vi kan minska exempelvis buller. Vi tar in konsulter där det behövs. I övrigt så håller vi samråd och skriver allting själva så att myndigheter och markägare kan lita på att det vi skriver är det vi står för.

Riksdagens miljömål påverkar branschen
Enligt ett miljömål som riksdagen tagit beslut om ska naturgrusanvändningen minskas. Uttaget av naturgrus ska bli 12 miljoner ton/år efter 2010. I vissa fall kan man få förlängda tillstånd men en övergång till enbart bergtäkter är förestående, vilket givetvis kommer att påverka branschen. Det kommer att påverka betongindustrin och de andra aktörer som behöver naturgrus i sin tillverkning. Vissa specialprodukter kan man bara få ur en grustäkt, filtersand till reningsverk till exempel och sandlådesand, material som man inte kan tillverka av krossmaterial.

- Vi märker av miljömålet när vi söker tillstånd på naturgrustäkter. Länsstyrelserna drar ner volymerna eller ger avslag. Det är en kraftig styrning från myndighetshåll men även från oss. Vi söker ju hellre bergtäkter nu.
 Skriv ut    
Ansvarig utgivare: Josefin Sellén, Sekretesspolicy och rättsligt meddelande, © Ballast