Övergången från natursten till krossprodukter ställer krav på såväl krosstillverkare som ballastkunder. Utrustningsleverantören Sandvik forskar intensivt på att förbättra såväl krossekonomi som det färdiga bergmaterialets egenskaper.

NCC Roads stämde träff med branschprofilen Per Hedvall vid företagets forskningsanläggning.

Naturgrus är en ändlig resurs och därmed en bristvara. För att de rullstensåsar som återstår i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bevaras för framtiden riktas allt mer intensiva blickar mot alternativ ballast.

Av det totala ballastuttaget i Sverige på cirka 100 miljoner ton per år går mer än hälften till vägbyggande. Andelen naturgrus, som ligger på 20 procent, har sedan 1980-talet sjunkit kraftigt – och ska nu sänkas ytterligare

Alternativet till naturligt grus och sand är krossat berg – som finns i stor mängd. Även olika typer av återvunnet material kommer att bli mer aktuella i framtiden.

Tuff utmaning

Skiftet från naturgrus till krossade produkter är inte problemfritt. Svensk berggrund består till stor del av bergarter, främst graniter och granitiska gnejser, vars flakiga glimmer frigörs vid krossning. Att med de relativt sett kantiga krossmaterialen konkurrera med naturgrus, som långtidspolerats av naturens krafter, är naturligtvis en utmaning, framför allt när det gäller ballast till betongtillverkning.

– Våra krossar ska på tio sekunder åstadkomma samma sak som naturen haft tiotusentals år på sig att slipa till, säger Per Hedvall när ROADS en kall men strålande solig höstdag träffar honom vid Sandvik Mining and Constructions forskningsanläggning i skånska Dalby som ligger nära Lund.